Hoppa till huvudinnehåll

Multi Frekvens Vibrametri

Multi Frekvens Vibrametri (MFV) är en medicintekniskt objektiv mätmetod som används som stöd vid diagnostik av skador i nervstammar, nerver och mekanoreceptorer i händer och fötter, så kallad Perifer Sensorisk Neuropati. 

Med MFV mäts förmågan att uppfatta vibrationer i fingrar och fötter. Metoder för mätuppställningen finns beskrivna i ISO-standard 13091-1/2. Multi Frekvens Vibrametri ger en mycket tidig förvarning om uppkomsten av känselnedsättningar på grund av begynnande neuropati eller nervinklämningar, som till exempel karpaltunnelsyndrom. Forskning vid Lunds Universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö visar att MultiFrekvens Vibrametri kan upptäcka förändringar tidigare än andra metoder. 

Forskning bakom metoden

Multi Frekvens Vibrametri är utvecklad av professorerna Göran Lundborg och Lars Dahlin med medarbetare vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund. MFV kan beskrivas som en hörseltest på huden eftersom mätprincipen är starkt influerad av audiometri. 

Ett finger, eller en punkt på fotsulan, utsätts för en kontrollerad mekanisk vibration av varierande styrka och frekvens. Patienten trycker på en knapp när hon/han känner av vibrationen i huden. 

Möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder

Multi Frekvens Vibrametri ingår som en integrerad del i VibroSense Meter II och används för att upptäcka presymptomatiska eller subkliniska förändringar. Det innebär att förbyggande åtgärder kan sättas in i god tid för att förhindra eller fördröja permanenta skador. MFV kan även användas där man vill upptäcka eller följa neurologiska förändringar över tid.

Flera patient- och yrkesgrupper riskerar känselskador

Multi Frekvens Vibrametri kan användas i flera sammanhang där neuropati förekommer, till exempel vid diabetes, cellgiftsbehandling av cancer, vibrationsskador, alkoholism, arbete med lösningsmedel, medicinering med mera. Känselskador utvecklas ofta smygande, bland annat vid arbete med vibrerande verktyg där vibrationer överförs från verktyget till fingrar, händer och armar. De som arbetar i fordonsverkstäder, på byggarbetsplatser, i verkstadsindustrin, med tand- och fotvård kan riskera att få den här typen av skador.

Fysiologisk mätprincip

Vibrationssinnet är en del av känselsinnet. I huden finns en mängd så kallade mekanoreceptorer som aktiveras av olika stimuli, bland annat statiskt tryck och vibrationer. Olika receptorer reagerar på olika frekvenser. Multi Frekvens Vibrametri utnyttjar detta faktum, vilket ger läkaren värdefull information vid diagnos.

Vibrationssinnet försämras med åren

Vibrationssinnet har ett känselmaximum på mellan 200–250 Hz, vilket sannolikt involverar flera typer av receptorer. Vibrationssinnet försämras med åldern, precis som hörseln. Framför allt blir förmågan att känna högre frekvenser sämre. 
Mekanoreceptorerna är anslutna till grovtrådsnerver som samlas ihop i större nervstammar. Dessa leder upp till hjärnan via olika "kopplingar" i bland annat ryggraden. Om en patient inte känner en viss typ av frekvens kan det bero på flera saker, allt från en grovtrådsneuropati i till exempel foten eller fingrarna till en nervinklämning på vägen till hjärnan.

Mätprocedur

Automatisk jämförelse mot åldersanpassad normalpopulation

En undersökning av känseln med VibroSense Meter II fungerar på samma sätt som ett hörseltest. VibroSense Meter II registrerar objektiva mätvärden vid olika frekvenser och jämför dessa med en normalpopulation. Jämförelsen görs även med en automatisk åldersanpassning. Det senare är viktigt, eftersom känseln (liksom hörseln) blir sämre med åldern.

Snabb och enkel undersökning

Vid en mätning placerar patienten fotsulan eller fingret på en liten ”tapp” som vibrerar med olika intensitet och frekvens. Med sin fria hand trycker patienten på en knapp (och håller den nere) så länge hon/han kan känna vibrationen. Undersökningen går snabbt (ca 3–4 minuter per mätpunkt) och är mycket enkel att genomföra.

Vibrogram indikerar avvikelser

Resultatet registreras i en grafisk kurva, ett vibrogram, som visar om känseln är normal eller om det finns risk för en begynnande skada. Vid en komplett undersökning med VibroSense Meter II undersöks två mätställen per fot: under stortån och lilltån (metatarsalhuvud 1/2). På handen undersöks två fingrar (pek- och lillfingret). Ett frågeformulär för olika typer av indikationer, som finns integrerat i PC-programmet, kan användas för att komplettera undersökningen. VibroSense Meter II kan med fördel även utnyttjas för screening. Då används en förenklad och snabbare variant av metoden. 

VibroSense Meter II

Vibrogram

Redovisa neurologisk känselstatus

VibroSense Meter II mäter förmågan att uppfatta noga kontrollerade vibrationer i huden på foten eller handen vid sju olika frekvenser mellan 4 och 500 Hz. För varje frekvens mäts en så kallad vibrationsperceptionströskel (VPT, Vibrotactile Perception Thresholds). I huden finns olika mekanoreceptorer som reagerar inom specifika frekvensom¬råden. För att få en total bild av vibrationskänsligheten räcker det därför inte att bara mäta känseln vid en frekvens.

Åldersrelaterad referenskurva

Vid en undersökning med VibroSense Meter II registreras ett vibrogram som vanligtvis har en karakteristisk form. Vibrogrammet är en grafisk kurva som redovisar neurologisk känselstatus (vibrationskänsel) i förhållande till en åldersrelaterad referenskurva från friska individer.

Resultatet redovisas i olika mätenheter

Försämrad vibrationskänslighet resulterar i en tydlig förändring av vibrogramkurvan. I vibrogrammet visas patientens kurva i förhållande till en åldersrelaterad referenskurva (skuggat rosa område) på skärmen. Patientens vibrogram kan därför direkt jämföras mot åldersrelaterade normalvärden. 

Resultatet redovisas i olika mätenheter som text SI (Sensibility Index) eller Z-score. Vibrogrammet visar direkt om känseln är normal eller om det finns risk för begynnande förändring eller misstänkt skada. Klicka på länkarna för att jämföra en normal (oskadad) kurva med en kurva med tidiga förändringar (patologisk).

Z-score beräknas för varje registrerad vibrations-tröskel (VPT). Z-score är normaliserad till medelvärdet i referensdata och mäts i enheten standardavvikelser från medelvärdet.
Ett Z-score = 0 indikerar att VPT är identisk med medelvärdet i referensdata. Ett Z-score =1.0 anger ett VPT-värde som är en standardavvikelse över medelvärdet. Z-score kan vara positiva eller negativa. Z-score benämnes också Altman Z-score

Som en tumregel bör  Z > 2 för en frekvens tolkas som ett patologiskt värde i ett Vibrogram.
Zavg-score är ytterligare en ett index som beräknas som medelvärdet för alla Z-score. Ett Zavg> 1,65 betraktas som patologiskt värde baserat på en så kallad Bonferroni-korrigering.

Normalt Vibrogram
Normalt Vibrogram
Patologiskt Vibrogram
Patologiskt Vibrogram

Sensibility Index, SI

Sensibility Index (SI) är ett av flera kvantitativa mått av vibrationssinnet som mäts med VibroSense Meter II. I huden finns olika typer av känselkroppar som reagerar på vibrationer vid olika frekvenser. Mätenheten SI är specifikt framtagen för att bedöma vibrationsinducerad neuropati i handen, som är en del av indikationen för HAVS.

SI beräknas genom att man undersöker vibrationskänsligheten för sju olika frekvenser (8–500 Hz) som tillsammans bildar en kurva – ett vibrogram. Förändringar i kurvans form ger en tidig indikation på begynnande känselstörning i handen.

Patientkurvans förhållande till normalkurva

Kurvan jämförs med ett omfattande åldersmatchat normalmaterial. Det blir därför möjligt att direkt vid undersökningen avgöra hur den aktuella patientkurvan förhåller sig till normalkurvan. Kvoten mellan de integrerade ytorna under patientkurvan och normalkurvan benämns Sensibility Index (SI). Ett SI under 0,8 bedöms som patologiskt (nervskada). SI ska framför allt ses som ett mått på känselns medelvärde och ge läkaren en snabb indikation på känselstatus. Förutom SI-värdet bör även vibrogrammets utseende analyseras, eftersom begynnande känselstörningar syns tidigt även om inte SI är under 0.8. Se även avsnittet "Tolkning av vibrogram" nedan.
 

Tolkning av vibrogram

Definitioner

Tröskelvärde: (VPT, Vibro Perception Threshold) är den vibrationsnivå (intensitet) där patienten känner en vibration i ett finger eller i fotsulan. Tröskelvärdet graderas i enheten dB. I ett vibrogram registreras tröskelvärden vid upp till sju olika frekvenser. Höga tröskelvärden innebär att kurvan är lågt placerad i ett vibrogram, det vill säga y-axeln pekar nedåt.

Avledning: Uppmätt tröskelvärde vid någon frekvens (4–500 Hz) i ett vibrogram. Höga tröskelvärden betyder sämre känsel.

Gråzon: Skuggad yta för varje frekvens i ett vibrogram som motsvarar tröskelvärden för friska personer (normalpopulation +/- 1 standardavvikelse). Ytan är åldersmatchad, vilket innebär att patientens kurva alltid jämförs med normalvärden från en frisk population i samma ålder. Känseln försämras med ökad ålder på samma sätt som åldersrelaterad hörselnedsättning.

Tolkning av SI och vibrogram för hand

Sensibility Index, SI, är ett enkelt och användbart mått vid en översiktlig bedömning av vibrogramkurvan. SI > 0,8 ska vanligtvis ses som normalt, medan SI < 0,8 är ett patologiskt värde.

SI är baserat på sammanvägda data från alla sju frekvenser. Ibland kan det förekomma förhöjda vibrationströsklar inom ett eller flera frekvensområden utan att det syns i ett sammanvägt SI. Det är därför viktigt att studera kurvans form och även väga in eventuell patologi inom enskilda frekvenser.

Vanligtvis uppträder förhöjda vibrationströsklar först inom de högsta frekvenserna, det vill säga 250 och framför allt 500 Hz. Det är inte ovanligt att vibrationströskeln vid 125 Hz är helt normal, medan tröskeln vid 500 Hz kan vara kraftigt förhöjd med en lägre position av kurvan inom just denna frekvens. Detta kan tyda på en begynnande patologi. Även om SI är normal (> 0,8) i en sådan situation kan försämringen vid 500 Hz motivera en uppföljning med ytterligare kontroller.

Ta hänsyn till patientens temperatur

Om patientens händer är kalla (fingertemperatur under 27 °C) kan det också ge höga tröskelvärden vid 250 och 500 Hz utan att det behöver vara tecken på en begynnande patologi. Det är därför viktigt att ta hänsyn till patientens temperatur och vid behov göra om vibrametriundersökningen. Fingertemperaturen registreras automatiskt av VibroSense Meter systemet, men systemet tillåter att man gör en undersökning även om patientens temperatur är låg.

Ett vibrogram kan klassificeras på följande sätt (klicka på vibrogrammen för större bilder):

Exempel A
Exempel A
Exempel B
Exempel B
Exempel C
Exempel C
Exempel D
Exempel D
Exempel E
Exempel E
Exempel F
Exempel F
Exempel G
Exempel G

Utfall för samtliga fyra fingrar

En komplett vibrogramundersökning på handen ska göras på fyra fingrar – pekfinger och lillfinger på varje hand. Känseln i pek- och lillfingrarna återspeglar funktionen i medianus- respektive ulnarisnerverna. Utfallet för samtliga fyra fingrar säger mycket om orsaken till känselstörningen. En vibrationsskada ger som regel ett patologiskt utfall för flera, oftast alla fyra, fingrar.

Möjlighet att identifiera olika orsaker

Ett karpaltunnelsyndrom i ena handen ger en patologisk vibrogramkurva för pekfingret (dig II), men med normalt utfall för de övriga fingrarna (exempel F, höger hand). En patologisk kurva för ena handens lillfinger kan tyda på en tryckpåverkan på handens ulnarisnerv, vanligtvis på armbågs- eller handledsnivå (exempel G, höger hand).