Multi Frekvens Vibrametri
Multi Frekvens Vibrametri (MFV) är en medicintekniskt objektiv mätmetod som används som stöd vid diagnostik av skador i mekanoreceptorer, nerver och nervstammar, i händer och fötter, så kallad Perifer Sensorisk Neuropati.
Med MFV mäts förmågan att känna och uppfatta vibrationer som appliceras på huden. Metoder för mätuppställningen finns beskrivna i ISO-standard 13091-1/2. Multi Frekvens Vibrametri ger en mycket tillförlitlig och tidig förvarning om uppkomsten av känselnedsättningar på grund av begynnande neuropati eller nervinklämningar, orsakade av till exempel diabetes, cytostatika eller karpaltunnelsyndrom.
Forskning vid Lunds Universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö visar att MultiFrekvens Vibrametri kan upptäcka förändringar betydligt tidigare än andra metoder.
Forskning bakom metoden
Multi Frekvens Vibrametri är upptäckt av professorerna Göran Lundborg och Lars Dahlin med medarbetare vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Metoden kan beskrivas som en hörseltest på huden och mätprincipen är starkt influerad av audiometri.
Ett finger, eller en punkt på fotsulan, utsätts för kontrollerade mekaniska vibrationer av varierande styrka och frekvens. Patienten trycker på en knapp när hon/han känner av vibrationen i huden och resultatet registreras I ett Vibrogram.
Möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder
Multi Frekvens Vibrametri ingår som en integrerad del i VibroSense Meter II och kan används för att upptäcka presymptomatiska eller subkliniska förändringar. Instrumentet kan med fördel även användas för att följa utvecklingen av neurologiska förändringar (skada eller läkning) över tid. Det innebär att förbyggande åtgärder kan sättas in i god tid för att förhindra eller fördröja permanenta skador.
Flera patient- och yrkesgrupper riskerar känselskador
Multi Frekvens Vibrametri kan användas i flera sammanhang där neuropati förekommer, till exempel vid diabetes, cellgiftsbehandling av cancer, vibrationsskador, alkoholism, arbete med lösningsmedel, medicinering med mera. Känselskador utvecklas ofta smygande, bland annat vid arbete med vibrerande verktyg där vibrationer överförs från verktyget till fingrar, händer och armar. De som arbetar i fordonsverkstäder, på byggarbetsplatser, i verkstadsindustrin, med tand- och fotvård kan riskera att få den här typen av skador.
Fysiologisk mätprincip
Vibrationssinnet är en del av känselsinnet som har en stark koppling till kroppens neurosensoriska system. I huden finns en mängd så kallade mekanoreceptorer som aktiveras av olika stimuli, bland annat statiskt tryck och vibrationer. Olika receptorer reagerar på olika frekvenser. Receptorena är i sin tur anslutna till fina nervtrådar som löper ihop till så kallade nervstammar. Multi Frekvens Vibrametri utnyttjar detta faktum, vilket ger läkaren värdefull information vid diagnos.
Vibrationssinnet försämras med åren
Vibrationssinnet har ett känselmaximum på mellan 200–250 Hz, vilket sannolikt involverar flera typer av receptorer. Vibrationssinnet försämras med åldern, precis som hörseln. Framför allt blir förmågan att känna högre frekvenser sämre.
Mekanoreceptorerna är anslutna till myeliniserade nervtrådar som samlas ihop i större nervstammar. Dessa leder upp till hjärnan via olika "kopplingar" i bland annat ryggraden. Om en patient inte känner en viss typ av frekvens kan det bero på flera saker. Allt från en neuropati i till exempel foten eller fingrarna till en nervinklämning eller en annan skada på nervstammen på vägen till hjärnan.
Mätprocedur
Automatisk jämförelse mot åldersanpassad normalpopulation
En undersökning av känseln med VibroSense Meter II fungerar på samma sätt som ett hörseltest. VibroSense Meter II registrerar objektiva mätvärden vid olika frekvenser och jämför dessa med en normalpopulation. Jämförelsen görs även med en automatisk köns- och åldersanpassning. Det senare är viktigt, eftersom känseln (liksom hörseln) blir sämre med åldern.
Snabb och enkel undersökning
Vid en mätning placerar patienten fotsulan eller fingret på en liten ”tapp” som vibrerar med olika intensitet och frekvens. Med sin fria hand svarar patienten genom att trycka på en svarsknapp så länge hon/han kan känna vibrationen. Undersökningen går snabbt (ca 3–4 minuter per mätpunkt) och är mycket enkel att genomföra.
Vibrogram indikerar avvikelser
Resultatet registreras i en grafisk kurva, ett Vibrogram, som visar om känseln är normal eller om det finns risk för en begynnande skada. Undersökning på foten utförs på fotsulan under stortån och lilltån (metatarsalhuvud 1/5) och på handen undersöks två fingrar (pek- och lillfingret).
I VibroSense Meter II systemet ingår flera olika typer av undersökningar, bland annat för screening av fot eller hand med inriktning på olika indikationer. Man kan även utföra så kallade utökade undersökningar med instrumentet. Vid en sådan undersökning med VibroSense Meter II mäter man känseln på två mätställen på båda fötter eller händer.
Ett frågeformulär för olika typer av indikationer, som finns integrerat i PC-programmet, kan användas för att komplettera undersökningen. VibroSense Meter II kan med fördel även utnyttjas för screening. Då används en förenklad och snabbare variant av metoden.
Vibrogram
Redovisa neurologisk känselstatus
VibroSense Meter II mäter förmågan att uppfatta noga kontrollerade vibrationer som appliceras på huden i foten eller i handen, på upp till sju olika frekvenser mellan 4 och 500 Hz. För varje frekvens mäts en så kallad vibrationsperceptionströskel (VPT, Vibration Perception Thresholds). I huden finns olika mekanoreceptorer som reagerar inom specifika frekvensområden. För att få en total bild av vibrationskänsligheten räcker det därför inte att bara mäta känseln vid en frekvens.
Åldersrelaterad referenskurva
Vid en undersökning med VibroSense Meter II registreras ett vibrogram som vanligtvis har en karakteristisk form. Vibrogrammet är en grafisk kurva som redovisar neurologisk känselstatus (vibrationskänsel) i förhållande till en ålders- och könsmatchad referenskurva för friska individer.
Resultatet redovisas i olika mätenheter
Försämrad vibrationskänslighet resulterar i en tydlig förändring av vibrogramkurvan. I vibrogrammet visas patientens kurva i förhållande till en åldersrelaterad referenskurva (skuggat rosa område) på skärmen. Patientens vibrogram kan därför direkt jämföras mot åldersrelaterade normalvärden.
Resultatet kan redovisas i två olika mätenheter Z-score eller som tröskelvärden i enheten dB. Vibrogrammet visar direkt om känseln är normal eller om det finns risk för begynnande förändring eller misstänkt skada. Klicka på länkarna för att jämföra en normal kurva (frisk person) med en kurva med tidiga förändringar (patologiskt utfall).
I normala fall används mätenheten Z-score, men det är också möjligt att visa tröskelvärdet (VPT, Vibration Perception Threshold) för varje frekvens. Tröskelvärdet, i enheten dB, säger dock inget om hur resultatet förhåller sig till en frisk person med samma ålder och kön.
Z-score, Z
Z-score, som mäts med VibroSense Meter II. är ett mått på hur många standardavvikelser som tröskelvärdet ligger från medelvärdet för det köns- och åldersmatchade normalområdet. Z-score beräknas för en enskild vibrationströskel (VPT), en för varje frekvens. Måttet Z-score är ett vanligt begrepp som standardmässigt används vid forskning och utveckling inom medicinteknik och Pharma.
Ett Z-score = 0 indikerar att VPT är identisk med medelvärdet i referensdata.
Ett Z-score =1.0 betyder att uppmätt VPT är en standardavvikelse högre än medelvärdet. Z-score kan vara positiva eller negativa. Som en tumregel bör Z > 2 för en frekvens tolkas som ett patologiskt värde i ett Vibrogram. Z-score benämnes också Altman Z-score.
Utöver Z-score för varje enskild vibrationsfrekvens beräknas ett index (medelvärde) för flera uppmätta Z-score. För närvarande finns det två olika index:
Z-avg = Medelvärdet för 7 uppmätta frekvenser.
Z-avgS = Medelvärdet för 3-4 uppmätta frekvenser som används vid screening av fot eller hand.
Ett värde Z-avg eller Z-avgS > 1,65 betraktas som en signifikant avvikelse (patologisk) vilket motsvarar en signifikansnivå på 95 % (single side).
Patientkurvans förhållande till normalkurva
Förändringar i kurvans form ger en tidig indikation på en begynnande känselstörning. Kurvan jämförs med ett omfattande köns- coh åldersmatchat normalmaterial. Det blir därför möjligt att direkt vid undersökningen avgöra hur den aktuella patientkurvan förhåller sig till normalkurvan.
Z-avg ska framför allt ses som ett mått på känselns medelvärde som ger läkaren en snabb indikation på känselstatus. Förutom Z-avg bör även vibrogrammets utseende analyseras, eftersom begynnande känselstörningar syns tidigt även om Z-avg är under 1.65. Se även avsnittet "Tolkning av vibrogram" nedan.
Tolkning av resultat och vibrogram
Screening
Med Screening erbjuder VibroSense Meter systemet en undersökning som snabbt och effektivt kan upptäcka personer som har en skada eller en ökad risk att utveckla en skada. Målsättningen är att man därmed snabbt ska kunna sortera bort alla patienter som bedöms som normala och i stället fokusera på de personer som bedöms ha misstänkta eller signifikanta avvikelser.
För screening mot indikationen Diabetes eller HAVS ingår en klassificering av resultatet med ett trafikljus som nämns ovan. Dessa klassificeringar bygger på omfattande kliniska data som samlats in från dels personer med diabetes och dels från personer som exponeras för vibrationer i sitt dagliga arbete.
Kontakta oss för mer information om hur resultatet från screening kan tolkas.
Utökad undersökning
En utökad undersökning rekommenderas för de fall som antingen bedöms som gula eller röda i en screening, eller för de personer som man redan från början misstänker har en uttalad neurosensorisk påverkan i fot/ben eller fingrar/arm.
Beroende på klinisk frågeställning man undersöka upp till två mätpunkter bilateralt på fot eller hand. En utökad underökning på foten utförs på 7 frekvenser från 4 – 250 Hz där man mäter under stortå och lilltå (metatarsalhuvud I och V) bilateralt, d.v.s. total på upp till 4 mätpunkter.
På handen utförs en utökad underökning på pek- och lillfingret (Dig II och V), bilaterlat, på 7 frekvenser från 8 – 500 Hz.
Ta hänsyn till patientens temperatur
Om patientens händer är kalla (fingertemperatur under 27 °C) kan det också ge höga tröskelvärden vid 250 och 500 Hz utan att det behöver vara tecken på en begynnande patologi. Det är därför viktigt att ta hänsyn till patientens temperatur och vid behov göra om vibrametriundersökningen.
Fingertemperaturen registreras automatiskt av VibroSense Meter systemet, men systemet tillåter att man gör en undersökning även om patientens fingertemperatur är låg.
Vid undersökning av foten spelar temperaturen mindre roll men även där registreras och sparas temperauren automatiskt före en undersökning.
Utfall för fyra mätpunkter på hand eller fot
En utökad vibrogramundersökning på handen eller på foten kan ge värdefull information med så kallad differentialdiagnostik. I normala fall ska man ha samma känsel på höger respektive vänster hand eller fot. I ett vibrogram kan man enkelt se om det finns skillnader mellan höger och vänster sida eller mellan två mätpunkter på en hand eller en fot.
Möjlighet att identifiera olika orsaker
I handen återspeglar känseln i pek- och lillfingrarna funktionen i medianus- respektive ulnarisnerverna. För en vibrationsskada får man oftast ett patologiskt utfall för flera fingrar i båda händer.
Ett karpaltunnelsyndrom i ena handen ger en patologisk vibrogramkurva för pekfingret (dig II), men med normalt utfall för de övriga fingrarna. En patologisk kurva för ena handens lillfinger kan tyda på en tryckpåverkan på handens ulnarisnerv, vanligtvis på armbågs- eller handledsnivå.
För foten kan en uppmätt skillnad mellan höger och vänster fot vara ett tecken på en nervinklämning i Ischiasnerven.
